#3 Review: Drabbande broderi med sylvasst budskap - Britta Marakatt-Labba på Galleri Helle Knudsen

En utställning med Britta Marakatt-Labba väcker brett intresse - detta blir uppenbart redan innan jag kommer in på vernissage för Underjordens eko, hennes utställning på Galleri Helle Knudsen (18 januari 2025). Kön ringlar lång utanför galleriet, längs fasaden och runt hörnet på fastigheten. Förväntansfulla galleribesökare samtalar lågmält, kön rör sig framåt i snigelfart. 30 minuter senare kan jag konstatera att det var väntan värt.

Galleriets två rum är fyllda av besökare som andaktsfullt betraktar Marakatt-Labbas detaljerade broderier, stramt inramade i vita träramar. Det är poetiska bilder, berättelser i tråd och textil där nya fasetter framträder ju närmare jag kommer. Samtidigt fascineras jag av deras mäktiga tilltal – på ytan naturscenerier och betagande bildspråk, vid närmare anblick genomsyrade av samisk historia, förmörkad av förtryck och miljöhot. De dramatiska bilderna berättar om samernas kamp för sin livsstil och kultur, om hoten mot naturen genom människans inverkan - från lokal gruvdrift till globalt klimathot.

Britta Marakatt-Labbas internationella genombrott kom 2017 när hennes 24 meter långa broderi Historjá väckte sensation på Documenta 14. Hon har medverkat på Venedigbiennalen (2022) och 2024 visades hennes retrospektiv Sylkvasse sting på Nasjonalmuseet i Oslo, en utställning som just nu (23.10.2024-16.03.2025) visas på KIN i Kiruna i omarbetad form under namnet I stjärnornas fotspår: Britta Marakatt-Labbas broderade världar. I juni 2025 kommer utställningen till Moderna museet i Stockholm.

Marakatt-Labba arbetar med handbroderade narrativ, i broderi och applikationsteknik på linne eller siden. De textila materialen talar om tid och omsorg – oändligt många stygn tecknar lyrisk natur med renhjordar och fjäll. Samtidigt skär järnvägsspåren knivskarpa snitt genom landskapet och gruvdriften skapar djupa sår i marken. Broderi som motstånd – verket Dubbelspår (2024) är en 35x156 cm lång protest mot rovdrift och gruvexpansion där renarna tappar fotfästet och fisken försvinner i järnvägens spår. Den gamla kampen mellan industriell expansion och samisk renhållning skildras ånyo, i färgstarkt raseri över linnets råa yta. Det är drabbande och elegant på samma gång.

Far inte till havet (2024) problematiserar dämning och stigande vattennivåer. Det är en skrämmande och storslagen vision i grönt och blått på skimrande plansiden. Först på nära håll syns de kämpande renarna och deras skötare – avskilda från hjorden av det stigande vattnet. Människor och djur dränks i de framvällande vattenmassorna, sidenets glatta yta solkas när naturen undermineras.

Cirkeln är återkommande i konstnärskapet – renfållans form men också livets eviga kretslopp. I Ut ur mörkret (2023) blir renarnas vägar in och ut ur fållan en metafor för livet där olika livsval kan få oss att ta olika vägar, men slutligen ändå återkomma till våra rötter. I mina drömmar (2023) handlar om människans plats i universum, här syns stjärnbilder i cirkelns mitt, omgivna av natur, vattendrag med fiskar och samer med sina renar i en cirkulär bård runt stjärnhimlen.

Utställningen ger en inblick i ett konstnärskap med en tydlig röst och lika tydligt formspråk. Det är textil konst som känns i magen, med ett angeläget budskap som gäller oss alla.

Viveka Kjellmer

Britta Marakatt-Labba, Underjordens eko på Galleri Helle Knudsen 18.1-8.3 2025. Mer information här.

Britta Marakatt-Labba (2024) Dubbelspår, broderi och applikation på linne, 35x156 cm.