#2 Review: Oceanista – från vardag till mångsinnlig konst med havet som inspiration
Sjöfartsmuseet i Göteborg visar utställningen Oceanista där mode, konst och design inspirerade av havet presenteras genom både väntade och oväntade inslag. Besökaren möter sjömannen som kulturhistorisk ikon men också havet som en metaforisk och mystisk plats där drömmar vävs och mörka krafter lurar i djupen. Utställningen har två möjliga ingångar, såväl fysiskt (beroende på vilken trappa besökaren väljer) som tematiskt.
Det historiska och föremålsbaserade berättandet i det blå rummet handlar om fiskare och sjömän, gestaltade av sjömanskostymer och stickade fiskartröjor. Glimtar från slitsam vardag till sjöss väcker fantasin genom foton och korta texter. De handstickade proverna i yllegarn som visar mönster från olika fiskartröjor bryter det distanserade betraktandet. Besökaren kan ta på proverna, känna garnets kvaliteter och fundera över stickteknik - ett välkommet avbrott i den annars främst visuellt inriktade historiska delen av utställningen. De historiska sjömansplaggen övergår i en del där den randiga sjömanströjan agerar inspiration för samtida modeplagg. Randen invaderar rummet, kryper ut över väggarna och smyger sig in i alla plagg som visas – som tryck eller genom tekniker som lagrade volanger i vitt och blått. Fotokonst av Pierre et Gilles och plagg av modeskaparen Jean-Paul Gaultier får representera hur sjömannen omförhandlas till homoerotisk modeikon och hur sjömansmodet ständigt återaktualiseras i såväl haute couture som prêt-à-porter. Den visuellt överlastade sista delen i det blå rummet, där de randiga väggarna tillsammans med skulpturala tångliknande strukturer skapar en känsla av yrsel - kanske lätt sjösjuka - blir en övergång till vad som väntar i nästa avdelning.
I museets stora sal finns den drömska och upplevelsebaserade delen där kreativitet, konstnärlig gestaltning och ett mångsinnligt rumsskapande suger in besökaren i en virvelström av sinnesintryck. Kring den stora båtmodell som tillhör museets permanenta samlingar samlas grupper av modeobjekt. Besökaren träder in i vad som förefaller vara ett pågående mingel av iögonenfallande modekreationer, blandade med designobjekt av olika slag. Flera teman framträder: tatueringar, rep och knopar, material från havet som snäckor och tång, uniformer, men också havets mörkare sidor med drunknande kroppar och miljöförstöring. Rummet är mörkt med punktbelysta objekt. En film där kroppar långsamt virvlar i vatten projiceras mot väggarna och skapar ett skimrande ljusspel i hela rummet. Ljudet ramar suggestivt in upplevelsen och förstärker illusionen av att vandra runt i en undervattensvärld. Scenografin tar upp de tångliknande strukturerna från det blå rummet, men här är de hetsigt röda och orange. I rummet visas mode av designers som Thom Browne och Martin Margiela, tillsammans med Philip Treacys välkända hatt i form av ett skepp. Trots den spektakulära hatten och den stora båtmodellen i rummets mitt är den verkliga centralpunkten Iris van Herpens klänning - en skir skapelse av bubblor – som långsamt snurrar ensam på sitt podium. Den nästan genomskinliga men formstarka klänningen drar obevekligt blickarna till sig. Oceanista visar hur utställningsdesign där ljus, färg och form förstärks med andra sinnliga ingångar – ljud, taktila inslag, rörelse och en känsla av yrsel som för ett ögonblick skakar om besökaren - bidrar till en sinnlig upplevelse som dröjer sig kvar i minnet.
Oceanista, Sjöfartsmuseet i Göteborg 16 november 2024 – 31 augusti 2025.
Utställningen är producerad av M/S Museet för Sjöfart, Helsingör och turnerar internationellt i samarbete med Expona, Museum Exhibition Network, Italien.
Viveka Kjellmer
Foto: Viveka Kjellmer